Bilden ovan tagen direkt från videon, via webben, därav kvaliteten.
Den här går inte att länka in här direkt på sidan, men om man klickar på länken här nedan så får man en skön och lång version på nästan åtta minuter av Voodoo Chile med SRV. Han lirar härligt:
SRV Stevie Ray Vaughan, the man!
Drog mig tillminnes den här bilden, på Wåfflan, som jag fått från Jimmies digra arkiv och kände att det var en bild att lägga ut här.
Inte illa. Klart 70-tal (senare del). Jösses vilka gossar vi var då, ha-ha-ha.
/Mats
Så här såg omslaget ut, vi var fyra band som delade på en LP.
Round Midnight från Örebro (som flera av oss numera är bekanta med efter att ha bott här t ex), High Birds från Eskilstuna, Chicago Express från Södertälje, med Svenne Zetterberg, ja, och så vi, Kvällspressen från, vid den tiden, enbart Västerås.
Enligt plattan så lirade vi in (och det där med inspelningen får vi återkomma till, där finns det härliga minnen) 10-11 december 1982 på Rockmagasinet i Örebro, med Alar Suurna som producent.
Så här står det, på baksidan, om Kvällspressen:
”Från Västerås kommer Kvällspressen. ”Ah´w Baby” har de lånat från klanen av stora munspelare från Chicago bl. a. då Little Walter Jacobs och Billy Boy Arnold. Båda legendariska munspelare från Chicagos 50-tal.
Framför allt var det Little Walter som bildade skola genom en mängd fina inspelningarutgivna på Checker. Billy Boy Arnold fanns där också., steget efter. Lika många som har fascinerats av Little Walters munspel har genom åren blivit förälskade i Elmore James gitarrspel. Inte så konstigt. Elmore Jameshade en slide-gitarr som gav kalla kårar längs ryggraden.
CHICAGO EXPRESS valde ”You Got To Move” och KVÄLLSPRESSEN har valt ”I Can´t Hold Out” ur Elmores repertoar. Första gången inspelad för skivbolaget Chess i Chicago och utgiven 1959.
Detta album med Mälardalens storheter avslutas med en låt av KVÄLLSPRESSENS Wolfgang Mrazek kallad ”Tomma Gränder”.”
Sedan kommer en liten klapp:
”Att det är hög kvalitet på banden och den blues de presenterar förstår man när man hör att de alla varit medverkande i Riksradions ”Mera Svensk Blues”. Det du!”
Staffan Solding
redaktör för programmet ”Mera Blues” i Sveriges Riksradio
Kan man säga annat än ”Yäääää!”
MINNS DETTA:
1982 fanns det inget digitalt, inga CD-skivor, inga datorer som folk hade och kunde joxa med. Att få lira in en LP-skiva, det var fanimej det högsta!
/Mats, i natten
(Hm, jag finner mig själv sättandes på den här plattan, för första gången på detta årtusende och förvånas över hur smaskigt vi lirar, jösses… måste få ut det här).
Mary had a little lamb, med Jack Bruce från Cream på bas.
Yeah!
/Mats
Klicka på bilden ovan, han som lagt ut den här filmen på youtube vill inte att den ska gå att bädda in på sidor som vi gjort här, men klicka på så kommer en ny sida upp med filmen och låten.
Buddy Guy på gura, Roland Kirk på blås och Jack Bruce på bas, inga dåliga grejer.
(Tipsat från Henke).
/Mats
Det här gillar vi, de kör ”Frosty”:
Idolen lirar med idolen, eller hur säger man?
/Lelle och Mats
Sådant här gillar vi:
En inspelning från 1992, väl värd att digga.
/Lelle och Mats
Den här affischen körde vi med ett par år. Det var Lelle som ritade. Jag plåtade den i somras, i Riddarhyttan hos Jimmie, på hans köksbord i kåken.
Slaven som slitit sig från sina bojor och försvinner från den onda staden, lirandes på sin gura. Inte illa.
/Mats
Tack vare Kwajdans råd lyckades jag konvertera och fixa så att vi nu har tre av låtarna han spelade in från vår spelning i somras under just ”Musik” ovan. Bara att klicka.
Försökte också idag att lägga ut vår gamla affisch här, som ett inlägg. Hade en bild på den på jobbet som jag laddade upp. Men det fungerade inte så bra. Varför vet jag inte. Men jag gör ett nytt försök med slaven som spränger sina bojor, i morgon.
/Mats
Vi var ett gäng som kallade oss Kvällspressen och lirade blues i Västerås på den gamla goda tiden, dvs från mitten av 70-talet och några år in på 80-talet. Det var Bryggis och 88:an som gällde.
På Nutida Musik och Blue Monday för det mesta, men även i obygder som Fagersta och Uppsala spelades det.
Och så, våren 2007, så strålade vi samman igen. Och nu är det höst och vi vill både minnas det roliga från förr och fortsätta ha skoj. Vi är ett band igen. Som kommer att lira lite ibland.
/KPBB 070925
